Hur känns det att vara steriliserad?

Är du en kille/tjej/annat som är steriliserad och gillar att prata om det? Jag är nyfiken på hur det känns rent psykiskt att ha sex och veta att det högsta sannolikt aldrig mer kommer att leda till att du fortplantar dig. Får det dig som kille att känna dig mer undergiven inför en tjej när du vet att din säd inte har förmågan att befrukta henne? Du kanske fortfarande känner all njutning och tycker det är skönt att ha kuken inne i fittan på tjejen, men när orgasmen kommer och du äntligen får njuta av de där sköna ryckningarna pumpar din kuk bara ut en infertil vätska som antagligen helt saknar förmågan att befrukta henna. Eller kanske du är en steriliserad tjej som tar emot en fertil killes sprut i fittan, väl medveten om att killen skulle behöva träffa en annan tjej än du om han vill fortplanta sig.

Jag är intresserad av att diskutera detta eftersom jag är trans och undergiven, och har funderat på hur det skulle vara att ha ett underbart förhållande med en fertil tjej som regelbundet träffar en fertil kille för att knulla. Kanske hon till och med någon gång skulle välja att skippa skyddet. Jag älskar att föreställa mig att jag själv är steriliserad och pumpar ut en omanlig, infertil, värdelös vätska när jag får orgasm inför henne, alternativt att min kuk är en klitta, och att min tjej är helt beroende av sin KK om hon vill bli befruktad. Jag får njuta av sexet och ha det skönt tillsammans med min partner, samtidigt som jag vet att jag aldrig kommer att befrukta henne.

Utöver er som är steriliserade är jag självklart också intresserad av att komma i kontakt med en fertil tjej som är nyfiken på hur det skulle vara att ha partner som jag.